Klimatilska istället för klimatångest

oktober 1, 2018 0 av Sofia Viotti

Jag träffade en person som introducerade mig för ett nytt begrepp – klimatilska. Hon beskrev att ordet klimatångest gör oss handlingsförlamade. Men med ilska så får vi kraft att förändra.

Jag förbluffas över att jag inte tänkt på det förut, som den psykolog jag är. För det är så självklart och genialt! Ilska är en känsla som vill driva oss till handling. Något går emot ett behov eller mål vi har och det skapar frustration. Frustrationen ger oss energi att göra något åt det. Klimatilska skapas på grund av att vi verkligen bryr oss om vår jord och ser att destruktiva krafter förstör den.

Ångest däremot handlar om rädsla. Klimatångest är en rädsla för att det ska gå riktigt illa. Men rädsla ger oss inte energin att agera för en förändring. Rädsla har som funktion att ge oss impulsen att fly från obehaget. Sticka huvudet i sanden eller bara stelna till av fasa. Det vi behöver är den sunda ilskan.

Det här gäller egentligen för all typ av förändringsarbete. Vi behöver ilska för att förändra problem i en organisation. Men för många upplevs ilskan förbjuden och vänds istället åt fel håll. Arbetstagaren som blir utmattad har ofta upplevt en frustration att inte hinna med eller räcka till, men istället för att känna och rikta frustrationen och ilskan utåt så har personen vänt den mot sig själv: ”Jag borde hinna detta”, ”Jag måste göra bättre ifrån mig”. Med ångest och stress som följd.

Så vad är det som lägger locket på den sunda ilskan? Förutom diverse erfarenheter i uppväxten så tror jag en förklaring är att ilska fått en negativ innebörd i vårt samhälle. Med ilska tänker många på människor som skriker, slåss och säger elaka saker. Men ilska finns i många olika grader och är i sin grund en engagerande känsla. Den kommer av ett behov som inte blir mött.

Så vill vi ha engagerade människor på arbetsplatser och i samhället så behöver vi uppmuntra engagemanget och med det den sunda ilskan. Vi behöver hjälpas åt att leda frustrationen rätt.